Amalgamskadefonden fyller

20 år!

 

 2012-02-27
 

 

Den 24 februari 1992 hade vi ett konstituerande styrelsemötet där vi grundlade Amalgamskadefonden. Det är med andra ord 20 år sedan Amalgamskadefonden startades.

 


Den 1 juni 1991 flyttade jag och min familj från Växjö till Uppsala. Jag hade vid den här tiden fått upp ögonen för hur oerhört olyckligt det var att sätta in kvicksilvermättat amalgam i tänder på både barn, gravida och oss alla andra. Inför flytten till Uppsala kände jag på mig att jag skulle få ägna mig åt amalgamfrågan men visste inte hur.

 

 

Möte med Anders Lindvall på Amalgamenheten


Jag hade ett par goda vänner som redan bodde i Uppsala – tandläkaren Lena Sahlberg och hennes man Lars Sahlberg som är läkare. Bara tre dagar efter flytten till Uppsala ordnade Lars Sahlberg med ett möte för mig med läkaren Anders Lindvall som var ansvarig för Amalgamenheten vid Akademiska. Vid mötet förklarade Anders att det borde finnas en insamlingsorganisation som drar in pengar till forskning om amalgam. Han förslog namnet Amalgamskadefonden.

 

 

Förening eller stiftelse?


Vi tände direkt på idén och började undersöka olika alternativ för att kunna starta Amalgamskadefonden. Vi brottades med frågan om det skulle vara en förening eller en stiftelse. Det finns för- och nackdelar med båda varianterna. I en förening råder vanligen full demokrati, men arbetet i en förening kan bli väldigt tungrott. I en stiftelse bestämmer styrelsen allt och det råder demokrati inom styrelsen. För oss föll valet på att göra Amalgamskadefonden till en stiftelse, kanske främst för att arbetet blir mer lättfotat i en sådan organisation.

 

 

Ett möte som var nära att bli det sista


Vi var omkring 10 personer som jobbade med förberedelserna på olika plan och när vi kommit så långt att vi skulle konstituera Amalgamskadefonden hade vi ett möte som var nära att också bli det sista. En person i arbetsgruppen hade varit i kontakt med en revisor som förklarat att vi vid den här tiden behövde minst 300 000 kr i startkapital för att få igång en sådan organisation. Det handlade om pengar som behövdes till marknadsföring, telefon, kontor, kostnad för revisor mm.

 

 

En tung blöt filt över entusiasmen


När personen hade förklarat hur situationen såg ut och hur omöjligt det verkade vara att starta Amalgamskadefonden lade sig verkligheten som en tung blöt filt över entusiasmen hos deltagarna i mötet. Någon kommenterade att ”då är det ju i princip omöjligt att starta nu”.

 

 

Sonderat terrängen efter sponsorer

Före det konstituerande styrelsemötet anade jag att det krävdes rätt mycket innan vi kunde vara på banan med en helt ny organisation. Jag hade därför sonderat terrängen på olika håll och frågat om vi skulle kunna få en del reklamtrycksaker sponsrade, om en revisor kunde tänka sig att göra en ideell insats med mera och det gick rätt bra.

 

 

Det var inte lätt men det gick


När den krassa verkligheten väl var presenterad för deltagarna fann jag att det var rätt tidpunkt att försöka vända på den dystra stämningen genom att berätta om vilka företag som var beredda att stödja oss vid uppstarten och att det trots allt fanns en chans att vi skulle kunna få igång verksamheten ändå. Plötsligt såg alla att det kanske skulle kunna gå ändå och vi bestämde oss för att trycka på startknappen. 

 

Dåvarande tryckeriet Almqvist & Wiksell gjorde trycksaker gratis åt oss. Revisionsbolaget KPMG Bohlin ställde kostnadsfritt  upp med revisor. Flera andra företag gick också in och hjälpte oss i starten. Det var inte lätt men det gick.

 

 

Klen start


I april 1992 drog vi igång den första insamlingsaktiviteten. Den skedde i samband med ett amalgamsymposium i Riksdagen. Vi fick då in våra första givare. Starten var dock ekonomiskt klen och vi började jobba för att få mer fart på insamlingsarbetet.

 

 

Kontaktade Sveriges främsta reklambyrå


Ganska snart kontaktade jag Sveriges på den tiden mest framgångsrika reklambyrå - Paradiset - som faktiskt nappade på att göra en riktig satsning för oss. De använde sina bästa talanger och tog fram tre helsidesannonser åt oss, som de skulle försöka få in som gratisannonser i både Aftonbladet, Expressen och tidningen Idag.

 


Provocerande annonser


Annonsförslagen var dock väldigt provocerande mot Socialstyrelsen och våndan infann sig omgående i styrelsen hos Amalgamskadefonden. Jag var dock väldigt övertygad om att vi skulle genomföra annonskampanjen. Men i styrelsen fanns också några läkare som fullt förståeligt kände en stor vånda i att angripa Socialstyrelsen så hårt. Socialstyrelsen är ju ett sammanhang man normalt underordnar sig som läkare oavsett om myndigheten agerar fel. Ingen läkare vill ju bli av med sin legitimation.

 

 

Jag gav styrelsen ett ultimatum


Annonserna var ingen lätt sak att acceptera för några av läkarna i Amalgamskadefonden. Vi hade flera möten och till slut gav jag ett ultimatum. Antingen kör vi annonserna eller så hoppar jag av styrelsen i Amalgamskadefonden. Jag ansåg att det var dags att sätta ner foten mot den myndighet som så länge hade mörklagt riskerna med amalgam. Mitt ställningstagande blev en tuff nöt för några i styrelsen men till slut bestämde vi oss enhälligt att köra kampanjen.

 

 

Tuffaste annonsen gick i Expressen


Annonserna gick ut vid årsskiftet 1992/93. På den här tiden var Expressen den dominerande kvällstidningen och vi lät dem köra den tuffaste av annonserna. Bara efter en dag ringde annonschefen från Expressen till mig och frågade:

 

- Jag undrar om det är ok för er om vi kör annonsen gratis en gång till. Den är ju så fruktansvärt bra!

 


 Annonserna rörde om rejält i grytan


Den tuffa annonsen stärkte tydligen imagen av Expressen och de fick naturligtvis köra annonsen en gång till. Den korta annonskampanjen i kvällstidningarna rörde om rejält i grytan. Vi fick in fler hundra personer som ville stödja Amalgamskadefonden. Dessutom vann vi brons i reklambranschens inbördes tävling som kallas Guldägget.

 

Vad var det då som var så starkt i annonsen i Expressen?

Jo, reklambyrån tog en bild på ansiktet av en person som lite aggressivt visade tänderna. Sedan använde reklambyrån själva negativet av bilden. Det här blev en bild som påminde om en röntgenbild. Den ser faktiskt hotfull ut. Under bilden skrev reklambyrån följande:

 

Enligt Kemikalieinspektionen är amalgam lika farligt som träsprit och ren arsenik. Enligt Socialstyrelsen är amalgam ofarligt. Enligt oss är Socialstyrelsen lika farlig som amalgam.

 

 

Man skall angripa motståndaren med humor sägs det.

 

På en tandläkarklinik i Uppsala har man hängt upp annonsen i en tavla på en toalett. Bara för några dagar sedan frågade en av patienterna om hon kunde få tag i ett ex av annonsen för hon tyckte den vara så bra.

 

Fortfarande efter 20 år gör annonsen sitt jobb även om den nu bara sitter på en toalett.

 

Så här såg annonsen ut:

 

 

 

Annonsen kan också laddas ner som PDF-fil här. Observera att adress och telefon till Amalgamskadefonden har ändrats.

 

Skulle krävas en hel bok


Det skulle krävas en hel bok för att berätta om allt som vi har gjort och varit med om i Amalgamskadefonden. Jag får dock nöja mig med att i det här brevet beskriva hur Amalgamskadefonden startades.

 

Med tiden insåg vi att vi var tvungna att ändra fokus från att samla in pengar från forskning till opinionsbildande insatser. Vi fick in för lite pengar för att kunna bedriva forskning. Med tanke på hur tufft det har varit att få in pengar till Amalgamskadefonden genom åren är det något av ett mirakel att vi fortfarande finns kvar. Ett mirakel som jag hoppas du nu vill vara med och förstärka med en jubileumsgåva.

 

 

Jubileumsgåva


Det är mycket på gång samtidigt nu. Vi följer bland annat upp kontakterna med både Socialdepartementet och Sjukvårdsrådgivningen. Därför hoppas jag på ditt stöd. Om du inte har betalat stödmedlemsavgiften än har vi god nytta av att du gör detta nu. Den här månaden vädjar jag också särskilt till dig om att ge en jubileumsgåva till Amalgamskadefondens 20-års jubileum. Sätt in din gåva på Amalgamskadefondens Plusgiro 90 07 65 - 9. Vi uppskattar ditt engagemang för vår kamp väldigt mycket!
      


För ett amalgamfritt Sverige
 
Thomas Karlsson
Generalsekreterare