Läkaren Einar Berg får tillbaka sin läkarlegitimation


Läkaren Einar Berg fick av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) sin läkarlegitimation indragen i december 2005*.

Dr Einar Berg förberedde omgående en rättslig prövning av HSANs beslut. Knappt ett år senare beslutade Länsrätten den 9 november 2006 att Einar Berg skulle återfå sin legitimation. Länsrätten gav honom dock en varning. I nuvarande stund är det inte känt om Socialstyrelsen kommer att överklaga domslutet.

 

 

Inte första gången HSAN lider nederlag

För några år sedan drog HSAN in den svenska läkarlegitimationen för den finske läkaren Kaarlo Jaakkola. Dr Jaakkola fick dock också tillbaka sin legitimation vid en rättslig prövning. Någon varning eller erinran utdelades inte i hans fall. Socialstyrelsen överklagade inte beslutet.

 

Mycket ovanligt att läkare får sin legitimation indragen

Det är mycket ovanligt att en läkare får sin legitimation indragen. Det finns 28 900 läkare i Sverige. En synnerligen liten grupp av dessa får sin legitimation indragen (se tabellen nedan). Vanligen beror det på att läkaren är grovt oskicklig, har blivit svårt sjuk eller lider av missbruksproblem och inte längre kan utöva sitt yrke.

 

 

År                       Antal indragna läkarlegitimationer

2001                                       6

2002                                       8

2003                                       7

2004                                     12

2005                                     13

 

                                                                                                                    

Båda läkarna har en gemensam nämnare - de jobbar
med amalgampatienter

Både dr Kaarlo Jaakkola och dr Einar Berg har en intressant gemensam nämnare. De driver båda ett omfattande arbete med amalgamskadade patienter. Bland andra svenska läkare som jobbar med amalgamskadade är det heller inte helt ovanligt att man har fått en varning av HSAN.

 

 

Läkarna är älskade av sina patienter

Är de läkare som fått en varning eller indragna legitimationer grovt oskickliga? Eller är det så att amalgamproblematiken är en för het potatis för Socialstyrelsen och HSAN och att man vill statuera exempel för att mörklägga hälsoriskerna med amalgam? Är det möjligen så att dessa läkare sträcker sig extra långt i sin strävan att verkligen hjälpa sina patienter och då hamnar i ytterkanten av vad man får göra som läkare? Detta borde rimligen intressera massmedia. En ytterligare sak har dock de ifrågasatta läkarna gemensamt: De är älskade av sina patienter. Många patienter har förklarat att utan läkarens hjälp hade de aldrig överlevt.

 

 

Överläkare på Akademiska livrädda för Socialstyrelsen och HSAN

Amalgamskadefonden har kontakt med en framstående överläkare på Akademiska i Uppsala. Han har förklarat att han tillsammans med flera andra kollegor är öppna för att amalgam kan orsaka hälsoproblem och att man sannolikt skulle kunna hjälpa många tillbaka till hälsa igen.

- Men ingen av oss vågar ta tag i det där med amalgamet. Alla är livrädda för att bli anmälda av Socialstyrelsen och att HSAN skall ge oss en varning eller i värsta fall dra in våra legitimationer, förklarar överläkaren.

 

 

Lärande system i stället för bestraffande

Socialstyrelsens och HSANs arbetsmetoder förefaller på det här området vara mycket gammalmodiga. Genom kraftfulla bestraffningar skall man hålla yrkeskåren på mattan. I varje fall de som jobbar med amalgampatienter.

Bestraffning skapar sannolikt bara fruktan och tar död på kreativt tänkande läkare. Naturligtvis måste patientsäkerheten ha högsta prioritet och det är viktigt att läkare inte äventyrar patientens hälsa och liv. Men frågan är ju om det inte är just Socialstyrelsen och HSAN som utgör den största risken för de amalgamskadades hälsa och liv?

Varför inte placera de mest kreativa läkarna i spetsen för Socialstyrelsen och HSAN och sedan bygga in ett lärande system istället?

 

 

Bland de som beslutade om indragning av Einar Bergs legitimation i december 2005 fanns den socialdemokratiska riksdagsledamoten Cathrine Persson som tidigare har jobbat med tandvårdsfrågor i Riksdagen. Hon var i början av valåret 2002 med och arbetade fram riksdagsbeslutet om tillsättandet av Dentalmaterialutredningen och satsningen på 35 miljoner till kunskapsutveckling om amalgam. I samband med detta förklarade hon att ”med de här 35 miljonerna markerar socialdemokraterna att vi ser ett problem, så det här är bara början”. Hon blev tillsammans med två andra politiker utsedd till Årets Politiker mot Amalgam 2002 av Amalgamskadefonden. Efter Riksdagsvalet 2002 har det dock varit helt tyst på amalgamfronten från Cathrine Persson. Amalgamskadefonden har sökt henne åtskilliga gånger för att få en kommentar till hennes tystnad. Hon har dock aldrig svarat eller hört av sig.