Positiv förändring klarlagd

 


En undersökning om amalgamsaneringens eventuella effekter som presenterade 1997 har utförts på eget initiativ av läkaren Sven Langworth och tandläkaren Rolf Strömberg. Här följer deras egen sammanfattning.
 

 

 

Så mådde patienterna efteråt

 

“Under 1995 och -96 gjordes en enkätuppföljning av 268 patienter som bytt ut sitt amalgam. Avsikten var att ta reda på hur dessa patienter mått före, under och efter amalgamutbytet. Vi fann att de i genomsnitt haft sina besvär i 10,3 år före saneringen. De vanligaste besvären var led- och muskelvärk, trötthet och huvudvärk. Darrningar var sällsynta.

 

 

80 % rapporterade att de under saneringsperioden fick tillfälligt ökade besvär efter enskilda saneringar. Besvärens förlopp var inte enhetligt. För en del kom besvären bara ibland, för andra kom de plötsligt och försvann fort. För åter andra tog det längre tid innan besvären avklingade.

 


Redan under saneringen, eller inom några veckor efter denna, tyckte en del att de började känna sig bättre. För andra dröjde förbättringarna mer än ett halvt år. För 60 % kom förbättringen dock inom 6 månader. Totalt var det 80 % som kände sig bättre efter bytet av amalgam.

 

 

Även upplevelsen av förbättringen skiftade. 48 % upplevde att förbättringen var konstant, medan 38 % upplevde den som växlande (sämre/bättre perioder). Det fanns ingen trend att andelen förbättrade minskade med åren.

 

 

Undersökningen visar att besvärsbilden är skiftande och att symptomen inte är typiska för kronisk kvicksilverförgiftning, att många känner sig bättre efter sanering, att det finns ett tidssamband mellan sanering och förbättring och att förbättringen verkar vara bestående. Saneringsbesvär är vanliga och deras förlopp är individuellt olika. Förbättringar är individuellt olika. Dessa erfarenheter ifrågasätter förväntningseffektens betydelse för förbättring.