Detta är Amalgamskadefonden

Amalgamskadefonden

är en stiftelse som startades 1992 av amalgamskadade, läkare, tandläkare, forskare och politiker. Fonden arbetade under en lång tid för en amalgamfri och hälsovänlig tandvård. Huvudmålet för verksamheten nåddes den 1 juni 2009 då det blev förbjudet att sätta in nya amalgamfyllningar. Kampen för att nå dit fördes genom opinionsbildning och information.

Numera fungerar Amalgamskadefonden som ett stöd för amalgamskadade som alltjämt kämpar med de skador som de har åsamkats av kvicksilvret från deras amalgamfyllningar. Amalgamskadefonden arbetar idag även med andra hälsoinriktade åtgärder som amalgamskadade har ett intresse av. Verksamheten finansieras i huvudsak av människor som har förstått hur allvarligt användningen av giftiga amalgamfyllningar har varit.

Amalgamskadefondens ändamål

Utdrag ur stadgarna:
Stiftelsens ändamål är att ta fram kunskaper och metoder för att identifiera, förebygga och bekämpa skadeverkningar av tungmetaller från amalgam och/eller andra källor hos människor. Detta sker främst genom att initiera, stödja och samordna forskning och utveckling avseende dels nya undersöknings-, behandlings-, och omvårdnadsmetoder, dels nya tandfyllningsmaterial. I samma syfte lämnar och stöder stiftelsen information därom. Stiftelsen kan även stödja andra åtgärder i amalgam- eller tungmetallskadades intresse, t ex i form av direkta hjälpinsatser såväl nationellt som internationellt.

Kunskaper och erfarenheter, som inhämtas genom detta arbete, skall kunna tillämpas i ett bredare perspektiv eftersom anrikningen av tungmetaller i näringskedjan utgör ett växande hot mot människors och djurs fortlevnad.

Här finns Amalgamskadefondens stadgar: Våra Stadgar

Pengarna når fram

Amalgamskadefondens intäkter hanteras varsamt av styrelsen vilket betyder att våra understödjare vet att deras pengar används på rätt sätt. Vårt uppdrag är för närvarande inriktat mot att informera allmänheten och stödja de människor som lider av konsekvenserna av amalgamanvändningen. Vi arbetar numera även med andra hälsoinriktade åtgärder som amalgamskadade har ett intresse av.

Här finns Amalgamskdefondens årsredovisning: Årsredovisning 2019

Detta gör Amalgamskadefonden

Amalgamskadefonden har tidigare varit verksam inom flera olika områden – vetenskaplig forskning, opinionsbildning och hjälp till drabbade. Läs vidare om du vill fördjupa dig!

Amalgamskadefondens Vetenskapliga Råd

Amalgamskadefondens Vetenskapliga Råd är numera nedlagt. Tidigare fanns flera internationellt erkända forskare inom följande kompetensområden: miljömedicin, mikrocirkulation och inflammation, molekylär och immunologisk patologi, psykiatri, biokemisk nutrition, metalltoxikologi och odontologi i Amalgamskadefondens Vetenskapliga råd. Amalgamskadefondens Vetenskapliga Råd hade stor betydelse i kontakter med riksdagspolitiker innan Regeringen beslutade om ett förbud mot amalgamfyllningar som trädde i kraft 1 juni 2009.

Målsättning

Amalgamskadefondens vetenskapliga råd  var en Vetenskapligt rådgivande grupp till Amalgamskadefonden för hantering och kartläggning av biverkningar från dentala material.

Bakgrund

Medicinsk och biokemisk forskning har visat betydelsen av spårelement som essentiella metaller för enzymfunktioner i kroppens biokemiska dynamik, genetikens betydelse för äggvitemolekylers struktur och att genetiska variationer genererar skillnader i reaktioner på främmande molekyler i organismen. Genetiska mutationer och kombinationer av mutationer förekommer i varierande frekvens i befolkningen. Ofta är en speciell mutation en sällsynt företeelse vilket gör det svårare att upptäcka och igenkänna de kliniska konsekvenser som avvikelsen kan ge upphov till. En annan orsak till variationer i känslighet särskilt när det gäller immunologiska reaktioner kan vara olika uppsättning av transplantationsgener (MHC) i befolkningen. En viss genuppsättning eller kombination av genuppsättningar inom MHC kräver specialundersökningar för att fastställa, och sambandet med känslighet för omgivningsfaktorer och en viss uppsättning av gener inom MHC därför inte uppenbar. Kliniskt praktiskt innebär det ovan sagda att alla främmande ämnen och material som tillföres kroppen utöver en av erfarenheten ofta känd vanlig reaktion, kan ge upphov till ytterligare oväntade reaktioner hos genetiskt avvikande personer.

Insikten om ovan beskrivna fakta har emellertid inte trängt in bland vårdens personal i tillräcklig utsträckning och särskilt inte inom dentalvården. Ekonomiska intressen har snarare velat förneka verkligheten. Klinisk forskning i syfte att kartlägga och diagnostisera biverkningar av material har varit rudimentär om inte obefintlig. Ej heller har behandlingen av biverkningar blivit föremål för systematiska kliniska studier. På Amalgamskadefondens intitiativ tog i detta läge en grupp forskare och kliniker med kompetens inom berörda områden beslutet att bilda en rådgivande grupp för att stödja arbetet att främja klinisk och epidemiologisk forskning om biverkningar av tandvårdsmaterial. I samråd med Amalgamskadefonden tog gruppen namnet Amalgamskadefondens Vetenskapliga Råd. Gruppen var rådgivande till Amalgamskadefonden och tog också egna initiativ i syfte att verka för sin målsättning.

Målsättning

Att främja klinisk forskning och grundforskning beträffande biverkningar av amalgam och andra tandvårdsmaterial.

Handlingsprogram

Målet var att planera och samordna nationella och internationella kliniska forskningsprojekt. Verka för att medel ställdes till förfogande. Medverka vid allokering av sådana medel. Verka för nationella och internationella multicenterstudier. Verka för att vetenskapliga rön sprids och tillämpas i den kliniska verksamheten.

Rådet verkade för:

att åstadkomma tvärvetenskapliga projektgrupper av forskare med för projektet specifik kompetens att stödja dessa administrativt. Rådets verksamhet styrdes av vetenskap och beprövad erfarenhet. Rådet var opolitiskt och dess medlemmar fick inte ha väsentliga ekonomiska intressen inom gruppens arbetsområde.

Forskningsinfo

Fri forskning

Sanningen om amalgamet måste fram! Därför strävade Amalgamskadefonden efter att få fram forskning och forskningsinformation

• som drevs av erkänt skickliga forskare
• med etablerade vetenskapliga metoder
• utan munkavle från myndigheter eller några skygglappar
• som är fri och obunden av politiska eller ekonomiska hänsyn.

Tidigare aktuella projekt inom forskning och forskningsinformation

Amalgamskadefondens Vetenskapliga Råd fick tillsammans med Karolinska Institutet forskningsmedel för att studera effekter på subjektiva och objektiva kliniska symtom från nerv- och immunsystem vid amalgamsanering. Projektet leddes av professor Maths Berlin som till sin bortgång var ordförande i Amalgamskadefondens Vetenskapliga Råd.

Tidigare forskningsprojekt

Boken ”Fri från amalgam” har varit ett av våra hittills viktigaste projekt. Den är både en gedigen forskningsrapport och en mycket läsvärd bok av Med. Dr. vid Karolinska Institutet, amalgamexperten Magnus Nylander. Nya forskningsresultat publicerades och amalgamfrågan utreddes grundligt. Boken är slutåld. Den slutsålda versionen kan idag lånas på bibliotek.

Lars Elinderson (m), riksdagsledamot om ”Fri från amalgam”:

Boken var lätt skriven och den innehåller mycket information och upplysningar som chockar och överraskar. Det där med forskningen var helt nytt för mig. Förr stod ord mot ord i den här frågan, men nu finns det information som är dokumenterad.

Under hösten 2001 gav Amalgamskadefonden tillsammans med Tandvårdsskadeförbundet ut boken Amalgam, hälsa och pengar av civilekonom Lena Eriksson. Boken är en mycket intressant forskningsrapport om samhällsekonomi, privatekonomi och amalgamsanering.

Opinionsbildning

Information till läkarna – för bättre vård åt amalgamskadade

Många kommer till doktorn för att de t ex lider av oförklarlig trötthet eller något annat symtom. Förklaringen kan vara en amalgamskada. Därför är det viktigt att vi kan nå läkarna med saklig information. Hösten 1996 medverkade Amalgamskadefonden i en monter på Läkarstämman i Stockholm. Där fick vi tillfälle att informera om amalgamfrågan. Vi förstod av många läkare att de insåg att amalgamfrågan är en viktig och stor framtidsfråga för sjukvården. Att de kan få korrekt information om forskning och terapimöjligheter är av yttersta vikt.

Information till tandläkare och annan tandvårdspersonal

Tandläkaren och övrig tandvårdspersonal har varit nyckelpersoner för en positiv utveckling i amalgamfrågan.

Därför har vi:

• informerat bl a om sanering och andra viktiga frågor som berör amalgamskador
• informerat om tandlagningsmaterial, både ur patientens och vårdpersonalens synvinkel.

Information till allmänheten – saklig information till drabbade

Under våren 1997 gav vi ut en informationsbilaga under namnet ”Amalgamfri” i Svenska Dagbladet. Syftet var att nå en bred allmänhet med information om kvicksilveramalgam. Vi nådde ut på ett unikt sätt. Bilagan blev också mycket efterfrågad. Under hösten 2000 anordnade vi ett Amalgamseminarium i Stockholm i samband med att vi genomförde en demonstration utanför Riksdagen och överlämnade en namninsamling. Amalgamseminariet blev så fulltecknat att vi blev tvungna att finna en större lokal. Seminariet hölls i Industrihuset. Den här hemsidan är numera vår viktigaste informationskälla till allmänheten.

Opinionsbildningen som stoppade amalgamet!

En stark opinion fick stopp på amalgamet! Det förbjöds 1 juni 2009. Amalgamskadefonden har under många år drivit opinionsbildning med målet att:

• amalgamskadade skall möts med respekt av svensk sjuk- och tandvård!
• de amalgamskadade får rätt till fri sanering!
• amalgamskadade får kompensation för det lidande de åsamkats!
• vi uppmanar riksdagsledamöter, press, TV och opinionsbildare att ta de amalgamskadades lidande på allvar.
• vi har under många år medverkat vid konferenser och symposier i amalgamfrågan för att driva de drabbades intressen.