Amalgamskadefonden | Amalgamfakta

Amalgamets hälsorisker

Amalgamet kan vara droppen – varför amalgamet kan skada dig

Vilken faktor är boven?

Om en rökare som har en giftig arbetsmiljö drabbas av cancer, beror då cancern på rökningen eller på arbetsmiljön? Den frågan ställs ofta, och de som ska betala ut arbetsskadeersättningen brukar säga att det inte är bevisat att det är arbetsmiljön som är orsaken.

I själva verket är ofta sjukdom ett resultat av summan av alla negativa faktorer. I nyss nämnda exempel är det klart att den giftiga arbetsmiljön bidragit till sjukdomen. Detta brukar kallas bägarmodellen vid till exempel olika förgiftningar.

Summan av hälsofientliga ämnen

Vi utsätts dagligen för en mängd hälsofientliga ämnen, kända såväl som okända. De samverkar med ärftlig svaghet, stress, brist på sömn och extrem motion med för lite vila samt bristfällig mat och svåra motgångar i livet. Resultatet är att diffus ohälsa är ett stort problem i vårt samhälle.

Var tredje svensk lider av allergiska besvär, många har huvudvärk etc. Sjukdomstillstånd är som regel beroende av summan av alla negativa faktorer. Bägarmodellen innebär att ju fler negativa faktorer vi kan eliminera, desto större är chansen att hälsosituationen förbättras.

Amalgamets roll

Erfarenheter från personer som på ett skonsamt sätt sanerat ut sitt amalgam och därefter blivit bättre eller rent av återställda, talar klart för att kvicksilver som läcker från amalgamfyllningar kan orsaka en mängd sjukdomssymtom. Eftersom så många blir bättre efter amalgamsanering, tycks kvicksilver från amalgam ofta vara droppen som får bägaren att flöda över. I många fall kan man utgå från att kvicksilver från amalgam ofta är en rejäl skvätt i bägaren, snarare än en liten droppe.

Amalgamsanering motiverad vid kroniska besvär

Forskning visar dessutom att mängden kvicksilver som hamnar i kroppen är olika från person till person. Vid amalgamsanering blir man även fri från andra metaller som sannolikt också kan ge sjukdomsbesvär. Allt detta visar att en rätt utförd amalgamsanering ofta är motiverad vid kronisk sjukdom. Att läkaren kommer på att man lider av en viss känd sjukdom innebär i princip aldrig att man kan utesluta att amalgamet har betydelse för sjukdomens uppkomst. Läkarnas försäkringar att amalgamsanering inte tjänar någonting till är vanligtvis ogrundade.

Symtom på amalgamförgiftning

Kvicksilver som läcker från amalgam tas upp i kroppen och ställer till en hel del hälsoproblem som varierar kraftigt från individ till individ. Många märker inte av några nämnvärda problem medan andra drabbas mycket hårt.

Det finns flera anledningar till att en del drabbas hårdare än andra. Människor som är genetiskt överkänsliga mot kvicksilver drabbas exempelvis i regel mycket hårt.

Här kan du se en bild på vilka symtom som det finns vetenskapliga bevis för.
Här finner du en lång lista över vetenskapliga referenser till ovanstående bild.

Så upptäcker du kvicksilver i din kropp

När du kommer till doktorn gör han en utredning av amalgamstatus, levnadsmiljö, anamnes med mera. Frågan som ställs är ”vilka möjliga orsakssamband finns”, ”vad beror symtomen på” etc. Detta kan klarlägga möjliga orsaker och hjälpa till att ge svar på hur dina problem bäst kan lösas. För att spåra kvicksilver finns det emellertid också andra metoder.

Provtagningar för att klarlägga kvicksilverexponering

Blodprov och urinprov

Det är inte alldeles enkelt att genom provtagning fastställa om du är skadad av kvicksilver från ditt amalgam. Vanliga blodprover visar sällan förhöjda värden. Urinprover kan ge en viss indikation.

Avföringsanalys

Det kvicksilver som trots allt lämnar kroppen, går främst ut via avföringen. Detta är förmodligen den främsta vägen att mäta hur mycket kvicksilver din kropp utsätts för.

Avföringsanalyser på kvicksilver kan utföras inom den allmänna sjukvården men det krävs en remiss. LMI AB i Helsingborg är det företag som utför dessa analyser i avföring. Om inte din läkare vill skriva en remiss om att provet skall utföras går det bra att få provet utfört genom att bekosta det själv. Kontakta då Lena Skoug på LMI AB för mer information. Tel 042-29 20 05.

Obduktion

Det kvicksilver som frisätts från amalgam tas i hög utsträckning upp av kroppen och lagras främst in i fettrik vävnad. Den säkraste vägen att fastställa hur mycket kvicksilver som finns lagrat i din kropp är genom en obduktion. Men det kan ju tyckas vara lite för sent att få veta resultatet då. Åtminstone för dig själv.

Många amalgamskadade har efter sanering återfått en bättre hälsa och har på så vis själva ställt diagnosen amalgamförgiftning i efterhand. Fler intressanta analysmetoder finns beskrivna i boken ”Fri från amalgam” av med dr Magnus Nylander. Boken är för närvarande slutsåld men kan lånas på bibliotek.

» Droppen som får bägaren att rinna över «

Forskning och amalgam – översikt

Det finns idag tiotusentals forskningsrapporter om hur farligt kvicksilver är. Redan på 50-talet kunde man till exempel koppla kvicksilver till neurologiska sjukdomar. Sedan dess har kunskaperna ökat väsentligt. Forskningen om allvarliga hälsorisker av kvicksilver från amalgam har dock motarbetats under lång tid. Trots detta har forskare med starkt rättspatos lyckats få fram en hel del nya intressanta forskningsrapporter under senare år. Att amalgam är en viktig orsak bakom många hälsoproblem går inte längre att förneka.

Artiklar av doktor Magnus Nylander

Doktor Magnus Nylander har under många år forskat om kvicksilver. I artiklarna framhåller han att varje läkare och tandläkare bör vid oklara sjukdomstillstånd och vid autoimmuna sjukdomar överväga om biverkningar från kvicksilver frisatt från amalgam kan vara en bidragande orsak till symtomen.

Arkiverade artiklar:

Graviditet och amalgam

Hjärnskador och amalgam

Njurskador och amalgam

Fria radikaler och amalgam

Kvicksilver i amalgamfyllningar - en oacceptabel hälsorisk

I Dentalmaterialutredningen, SOU 2003:53 har professor Maths H Berlin presenterat en miljömedicinsk riskanalys om:Kvicksilver i tandfyllnadsmaterial

I en rapport till Forskningsrådsnämnden 1998 skriver professor Maths H Berlin:

– Man måste fråga sig hur stor del av utvecklingsstörda barn i Sverige som kan vara resultatet av kvicksilverexponering från amalgam.

Myndigheter och politiker mot amalgam

Behöriga myndigheter om riskerna

Samhällets behöriga myndigheter för miljöfrågor har uttalat sig starkt negativt om amalgamets risker. Här finner du några arkiverade länkar till deras utlåtanden:

Kvicksilveramalgam är ”mycket giftigt”

Amalgam bör förvaras i bergrum

Regeringen har verkställt Naturvårdsverkets förslag:

Regeringsbeslut: Förvaring av använt amalgam i bergrum med liknande föreskrifter som för kärnkraftsavfall

Riksdagspolitiker mot amalgam

Fler och fler politiker tar ställning mot amalgam. Våren 2005 bildades en tvärpolitisk grupp mot amalgam i Riksdagen. Intitiativtagare var Chatrine Påhlsson (kd). Gruppen består av deltagare från samtliga partier.

Görel Thurdin, fd andre vice talman: ”Rättssäkerheten har urholkats”

» Amalgam bör förvaras i bergrum «

Giftklassificering av amalgam

Kemikalieinspektionens nya, EU-harmoniserade lagstiftning från 2006: Kvicksilveramalgam är ”mycket giftigt”

Tre faroklasser för giftighet

Kemikalieinspektionen delar in giftiga produkter i tre huvudklasser:

Amalgamskadefondens Vetenskapliga Råd har tillsammans med Karolinska Institutet erhållit forskningsmedel för att studera effekter på subjektiva och objektiva kliniska symtom från nerv- och immunsystem vid amalgamsanering. Projektet leds av professor Maths Berlin som är ordförande i Amalgamskadefondens Vetenskapliga Råd. Amalgamskadefonden har förhoppningar att genom insamlingsverksamhet kunna genomföra några väsentliga forskningsprojekt i framtiden.

Mycket giftiga
Märks med T+

Giftiga
Märks med T

Hälsoskadliga
Märks med Xn

Som mycket giftiga produkter klassas stryknin, uran, blyalkyler och amalgam med mer än 2 % kvicksilver, medan råttgiftet Warfarin klassas som giftigt. I förekommande fall anges även om produkterna har frätande, irriterande, allergi- eller cancerframkallande, mutagen eller reproduktionstoxisk effekt.

Mycket giftiga är ämnen och beredningar som i mycket små mängder vid inandning, förtäring eller upptag genom huden leder till döden eller ger akuta eller kroniska skador.

(Källor: Kemikalieinspektionens författningssamling KIFS 2005:5; KIFS 2005:7.)

Amalgamer i tandvården innehåller 50 % kvicksilver och klassas följaktligen från 1 januari 2006 som mycket giftiga och även som miljöfarliga. En enda plomb innehåller lika mycket kvicksilver som 70 hörapparatbatterier.

(Källor: Lars Hylanders survey och beräkningar, baserat på 0.6 g Hg/genomsnittlig amalgamfyllning enligt KemI Rapp. 2, 2004.)

Kommentar

Det är förbjudet att släppa ut kvicksilver i naturen. Batterier samlas in. Kvicksilvertermometrar är förbjudna att tillverka eller sälja sedan 1992 och apoteken tar emot dem som händelsevis ännu inte bytts ut. Men Socialstyrelsen anser inte att kvicksilver i munnen innebär en hälsorisk. Det är först i krematorierna som det anses att kvicksilvret i munnen blir farligt – för miljön.

Kvicksilvrets giftighet använde man sig av redan före Kristi födelse för att döda bakterier i Kina genom att använda kvicksilversulfid som konserveringsmedel.

Boliden är EU:s största producent av kvicksilver

Kvicksilvrets unika egenskaper gjorde att dess giftighet negligerades av både myndigheter, hattmakare och gruvarbetare. Sex timmars arbetsdag, extra fridagar och höga löner lockade arbetare till kvicksilvergruvorna i Spanien och Slovenien. De är nu stängda och istället har Boliden tagit platsen som EU:s största producent av nytt kvicksilver, vilken baseras på svensk råvara. Boliden har skärpt kontrollen över köparna och deras kvicksilver exporteras inte längre till Brasilien, där det mesta kvicksilvret används för guldutvinning med amalgameringstekniken. Istället säljer man kvicksilvret inom EU till försvarbar användning såsom batterier och tandamalgam…

Alice i Underlandet är en realistisk beskrivning på en kvicksilverförgiftad hattmakare. Man kan tycka att myndigheterna borde tagit ansvar för att undvika att mindre vetande hattmakare skulle skadas.

Hundratals döda och tiotusentals förgiftade av kvicksilver på 1950-talet i Minamata, Japan, räckte inte för att stoppa kemiindustrin som förgiftade fisken i fiskeläget. Först när metoden blev gammalmodig 1968 ersattes den. Många personer sitter nu i rullstol som ett resultat av japanska myndigheters underlåtenhet att agera i tid. En del har aldrig kunnat gå, utan föddes förlamade. Andra föddes utan hjärna. De behövde aldrig någon rullstol…

Laglöst

När hökar och örnar, fasaner och småfåglar dog i hundratusental av betat utsäde på 1960-talet reagerade svenska myndigheter föredömligt raskt. Behandling av utsäde med metylkvicksilver förbjöds 1966, användning av fenylkvicksilver mot mögel i pappersbruken förbjöds 1967 och antimögelmedel i färg förbjöds 1973. Visserligen dröjde det ända till 1988 innan all användning av kvicksilverhaltiga svampmedel förbjöds. Men ett totalt förbud även mot dispenser ett par decennier efter sedan riskerna uppdagades får trots allt anses raskt agerat. Riskerna med tandamalgam redovisades redan på 1840-talet i USA och intensifierades på 1920-talet i Tyskland, men det fanns i mars 2006 inte en enda lag mot att sätta in tandamalgam i Sverige. Inte heller i något annat land.

Källor:

Baltscheffsky, S. Butik vet inte hur guldet utvunnits. Svenska Dagbladet, 10 maj 2004, s. 7.

Bengtsson, A., Hygstedt, B. Sommestad vill stoppa kvicksilver. Svenska Dagbladet, 11 maj 2004, s. 1, 9.

Hygstedt, B. Lucka i lagen tillåter export av kvicksilver. Svenska Dagbladet, 10 maj 2004, s. 1, 6, 7.

Hylander, L. D. & Meili, M. 2005. The rise and fall of mercury: converting a resource to refuse after 500 years of mining and pollution. Crit. Rev. Environ. Sci. Technol. 34:1-36.

Hylander, L. D. & Goodsite, M. E. 2006. Environmental costs of mercury pollution. Sci. Total Environ. In press.

Radio Örebro | måndag 10 maj 2004 | 17:56. Zinkgruvan Mining exporterar kvicksilver som kan komma i orätta händer.

» Det är förbjudet att släppa ut kvicksilver i naturen «

Amalgam till bergrum

Eftersom kvicksilver är giftigt i alla former och inte kan förstöras, har riksdagen beslutat att det ska förvaras i ett några hundra meter djupt bergförvar med liknande säkerhetskrav som kärnkraftsavfall.

Urborrat amalgam skall förvaras i bergrum med liknande säkerhetskrav som för kärnkraftsavfall .

På så sätt minskas risken att det läcker ut i brunnar eller sjöar och förgiftar folk och fisk. För att ytterligare minska risken ska kvicksilvret stabiliseras så det kan förvaras säkert i minst 100 år. Kvicksilver kan till exempel stabiliseras med svavel så att kvicksilversulfid bildas. Det är det vanligaste mineralet som innehåller kvicksilver och finns bland annat i Spaniens kvicksilvergruvor. Där låg kvicksilvret väl skyddat under hundratusentals år innan man började gruvbrytning och utvinning av kvicksilver.

Tusentals ton farligt avfall

Kvicksilveravfall med 1 % kvicksilver eller mer och en del med 0,1-1 % ska stoppas ner i djupförvaret senast år 2015 enligt riksdagsbeslut 2003. Regeringen har tillsatt Sten Bjurström, f.d. VD för SKI, som samordnare, så att alla som har kvicksilver ska samarbeta om ett gemensamt förvar. Det blir billigare än om var och en bygger ett eget förvar. Bergförvaret ska i stort sett vara underhållsfritt, eftersom det inte är meningen att framtida generationer ska behöva få kostnader för vårt avfallslager. Avfallsinnehavarna ansvarar för nödvändig teknikutveckling för att stabilisera kvicksilvret.

Kvicksilvret behöver förbehandlas på olika sätt eftersom det är uppblandat med andra ämnen i t ex tandamalgam, batterier och i kvicksilverhaltigt gruvavfall. De huvudsakliga avfallsägarna är: Nya Boliden (kvicksilverhaltigt gruvavfall), EON (f.d. SAKAB, som har tandamalgam, batterier, lysrör m.m.), Norsk Hydro (kloralkalifabrik i Stenungsund) och Akso Nobel (kloralkalifabrik i Bohus Eka).

SAKAB har haft ett par industridoktorander som har tittat på möjliga behandlingsalternativ för att förbereda kvicksilver för slutförvar. Den totala mängden kvicksilver i avfallet uppskattas till ca 1400 ton varav 1100 ton i avfall med mer än 1 % kvicksilver.

Amalgam läcker mycket kvicksilver

Ca 400 ton kvicksilver används i svenska kloralkalifabriker. Därifrån läcker det årligen mindre än 100 kg kvicksilver. I svenskarnas tänder finns det ca 40 ton kvicksilver, som årligen läcker ca 400 kg från tandläkarkliniker, från vårt dagliga tuggande och från krematorier (ungefär 1/3 från vardera). En tiondel så stort lager i tänderna ger alltså fyra gånger så stora utsläpp som kemikaliefabrikerna. Det är uppenbart att det hastar att få över tandamalgamet till en säkrare håla än munhålan.

Totala läckaget från det djupa bergförvaret med 1000 ton kvicksilver får inte överstiga 0,5–10 gram kvicksilver per år. Det motsvarar kvicksilverhalten i munnen hos en enda person med 1–15 vanliga amalgamfyllningar!

Tandamalgamet är den största inhemska källan av kvicksilver, som läcker ut i miljön från mänsklig verksamhet. Väl ute i sjöarna kan bakterier omvandla kvicksilvret till metylkvicksilver som effektivt tas upp av fiskarna. Det är därför gravida kvinnor inte ska äta läcker insjöfisk som gädda, lake och abborre. Metylkvicksilver går nämligen lätt över till fostret eftersom det passerar barriärerna vid livmodern och hjärnan, som hindrar många andra gifter att komma fram till fostrets hjärna. Fostrets mentala utveckling hämmas redan vid mycket låga halter metylkvicksilver.

Kemisk bomb

Hur kan vi minska kvicksilverutsläppen från tandamalgam? Att enbart sluta använda det räcker inte, eftersom kvicksilver läcker från tandläkarkliniker när de byter ut amalgamfyllningar. Kvicksilver läcker även när vi med amalgamfyllningar tuggar, dricker varma drycker eller gnisslar tänder i sömnen. Det läcker även när vi går till sista vilan. Endast hälften av krematorierna har rökgasrening, eftersom Svenska kyrkans församlingsförbund anser det för dyrt att förse andra hälften med rening, som dessutom inte avskiljer allt kvicksilvret. Dessutom borde ju rökgasreningen betalas av dem som har satt in amalgamfyllningar och inte via skattsedeln av alla medborgare, oavsett om man värnat om miljön eller inte. Varför ska en patient, som betalat extra för att undvika amalgam i sina tänder, betala för att rena rökgaserna från dem som använt billigare, miljöskadligt amalgam.

Utsläppen från krematorierna kommer att öka när 40-talisterna somnar in, eftersom de drabbades på bred front av ”amalgamtokiga tandläkare”. Själv fick jag ett par amalgamfyllningar ”för säkerhets skull så det inte blir hål där”! Tack vare det blev det hål där, bakom den ena fyllningen. Den är nu ersatt med en kompositfyllning.

Mina andra amalgamfyllningar får sitta kvar tills vidare eftersom jag är så lyckligt lottad att jag inte har några hälsoproblem från dem. Däremot hoppas jag att de avlägsnas när jag slutligen somnat in. Jag kan inte tänka mig att vila i frid med vetskap om att mina amalgamfyllningar skadar miljön helt i onödan. Det är ju så enkelt att från en avliden avlägsna dem på ett etiskt korrekt sätt, till skillnad från organ eller pace-makers som avlägsnas rutinmässigt. Mycket giftiga amalgamfyllningar är ju ingen naturlig del av en människokropp och kan plockas bort lika väl som att guldringar och guldtänder tas tillvara.

Docent Lars Hylander:

Grafisk bild över amalgamförvaring i bergrum
Schema över svenskt kvicksilverläckage